Josåatt...

Tiden springer iväg och well, så gör väl också jag. Har tränat en jäkla massa sen Modellbyggartävlingen och nu i Torsdags så gjorde jag ett rätt skapligt pass, det andra i den veckan så jag är nöjd men fan, när jag halvtio på just torsdagskvällen kom hem efter att ha sprungit/rört på mig i lite drygt 3 timmar så tänkte jag vad är det för vits? Vad försöker jag bevisa och för vem...? Tröttnade faktiskt fullständigt på allt vad löpning innebär, i varje fall för stunden.

Helt osökt kom jag att tänka på skolidrotten, gympan, när jag var barn. Hatade det så innerligt, blev alltid vald sist, jag och klassens tjockis, ALLTID sist. Kassa jävla gympalärare som inte såg eller brydde sig. På högstadiet blev det värre med en gympalärare som kedjerökte och skåp-söp. Va fan skulle han lära mig om ett liv i frisksportens tecken tänkte jag...
Dessutom så var det bara handboll eller fotboll som dög för honom. Det var inte mycket hänsyn till individualism på den tiden och jag hoppas innerligt att det har ändrat sig nu.

Jaja, vi får se hur det blir med löpning hädanefter...