Här kommer lite mer bilder. Första bilden kändes väl sådär i regnet ;-) men jag verkar väl rätt nöjd ändå..
Första dan....
Dystert sällskap...
Sköna stigar i dimman.
Småbroar.
Soluppgång.
Värmande eld, bredvid den rinner en bäck. Skönt ställe.
En vägvisare. Föreställer en snäcka som är pilgrims-symbolen.
Väldigt högt uppe. Ont men nöjd.
Storkbo...
Här hade svullnaden börjat ge sig...
I vänstra kran, vatten. I den högra, vin. Bara att fylla flaskan om man ville...
Kranarna sitter utomhus, fritt för en trött pilgrim.
Koseliga katter...
Framför Katedralen i Santiago...
som är väldigt mäktig...
söndag 27 maj 2012
Hallå. Tjaa, vad ska man säga nu... Igår lördag så klev jag upp halv9, tog en dusch, gled i sandalerna, en ren skjorta. Hittade ett ställe med schysst frukost o satt länge. Tänkte på fredagens " målgång " att det var första gången jag kände mig ensam faktiskt, ingen att dela med där och då... Jaja, gick ut på stan på lördag förmiddag, srosade runt. Santiago är en fin stad. Många restauranger, barer o cafeer. Arkitektur som vida överstiger det mesta och katedralen Är fantastisk. En otroligt mäktig byggnad. Det var pilgrimsmässa kl 12 som jag var med på. Koselig tillställning. Träffade på ett äldre par från Holland jag mött tidigare så vi avtalade om lunch efteråt. Trevligt men de skulle vidare. Slappade mycket, vilade mina trötta fötter. Gick ut sen för att käka o hittade en restaurang med kass personal, åt lite räkor men blev på dåligt humör. Gick vidare och typ 5 meter bort låg en annan restaurang som var precis tvärtom. Vid baren satt 2 kvinnor från Usa med mycket humor och glädje som bjöd mig att sitta ner, de sa att jag såg ut som uteliggarversionen av Chuck Norris... Wth, sa jag o skrattade. Jävlar så kul vi hade. Massor med goda Tapas, trevlig personal o skön stämning. Rätt som det var dök den gamle Engelsmannen upp som jag träffat några dagar tidigare o slog sig ner. Han var tydligen Opera-fan och hans största favorit var vår egen Jussi Björling. Kul. Vi knallade runt o kikade på massor. Träffade en amerikan o en australiensare jag mött tidigare så det blev mer bar-besök och glada minnen. Well, till slut så tog tröttheten över för er gamle sandblåsare så jag gick hem till mitt och somnade som en stock. Vaknade av att det vräkte ner vid halv7-tiden. Packade o gick ner till taxin som tog mig till flygplatsen. Landade 18.10 på Skavsta där en kompis plus lillkillen väntade. Härligt. Har haft en fantastisk månad, the time of my life. Men, när jag ska sova, när jag lägger mig ner så börjar det värka i fötterna och benen. Har varit så i nån vecka men det går väl över. Mina skavsår kliar som satan men det är väl samma där. Tiden läker allt. Ska försöka hitta en kabel till kameran för jag har några fina bilder där också.
Dagen till ära måste vi ju ha en dagens låt, eller hur...?
58100 steg senare och 43 km om man räknar stigningen enligt min bok men skit samma :-) Gissa vart jag är och hur det känns:-):-):-) Det var ett slit idag kan jag lova. Gick vid 6tiden i morse och det var otroligt dimmigt. Träffade på lite folk här o där, en del skulle gå ända fram idag och några inte. Det var så segt, tiden masade sig fram. Det har ju blivit några kilometrar de senaste dagarna och vet att jag borde ha återhämtat mig bättre men trots smärtor, vätskebrist, onda fötter, skavsår på gud vet alla möjliga ställen så tog jag mig hit. Exakt kl 16.00 stod jag framför katedralen i Santiago. På 26 dagar har en medelålders och sliten blästrare från Katrineholm tagit sig från St. Jean Pied de Port i Frankrike till Santiago de Compostella i Spanien. För att kompensera för min pinsamma bussresa i början så tänkte jag strosa ca 20 km i Santiago i morgon trots att flera jag pratat med och visat där jag gått fel o de hävdar att jag gott o väl har traskat de 790 kilometrarna så vill jag göra det. Har förresten varit och fått min sista stämpel och mitt Pilgrimsdiplom med mitt Latinska namn på. Hur kul som helst. Lovade mig själv för några veckor sen att när jag var framme så skulle jag äta en hamburgare. GOTT!!! Så, att försöka förklara hur det känns är omöjligt men naturligtvis underbart på ett sätt , lite vemodigt på ett annat. Blandade känslor. Har ont i fötterna som sagt och är trött i ryggen men själen känns bra. Har ju faktiskt klarat en hyfsat fysisk prestation tycker jag, i synnerhet de senaste dagarna. Kommer jag göra om det? Mmmmm ska landa först men träffade ett par som hade gjort Camino Portuguese och rekommenderade den varmt. Finare natur och inte lika " turistig " Dessutom skulle jag vilja gå den sista biten här, från Santiago till Finisterre. Den tar bara några få dagar och den ska vara fin har jag hört.Varför jag inte tar den nu beror på att en man sa till mig: when you get to Santiago, you are sick and tired of walking... Jaja, ska landa först som sagt men man vet aldrig vad som händer och dessutom: Det som händer en gång händer aldrig igen, men det som händer två gånger händer alldeles säkert en tredje gång;-) Den som kommer på vem som skrev det vinner en hemlagad lunch.
Ps. Ser jag nöjd ut eller...?
Ps igen. Fler bilder kommer som sagt, ska sortera lite när jag är tillbaka plus köpt en ny kabel till kameran. detta är ju bara mobilbilderna ni har fått sett och dessutom har jag mer att skriva. Mycket i huvudet just nu som jag hoppas ni förstår. Har haft det underbart på många sätt o vis. Ska bli kul i morgon när det är pilgrimsmässa. Spännande om det dyker upp vandringsvänner men mer om det kommer. Vi snackes;-)
Lyssna på det här ljudklippet. Gick förbi en liten vattensamling i skogen och det var världens liv där. Wth tänkte jag. Det visade sig vara... Grodor, massor med grodor. Har nog aldrig hört en groda överhuvudtaget så det var kul tyckte jag:-) Var tvungen att spela in det så ni fick höra det. Lyssna här!
Hey there. Om ni nångång får för er att stanna där jag gjorde halt igår, i Hospital de la Cruz, gå vidare för tusan!!! Helt värdelöst matställe, fanns bara ett nämligen, med helt kass personal. Knalla 1500 meter till så blir det bra. Nog om detta. 07.00 klippte jag iväg i morse på lätta steg, nåja ;-) men skönt var det. Vägrade äta frukost där så jag gick i 1 timme innan jag hittade ett ställe. Skönt med lite mat men va fan, de har ju bara Tostadas o det tröttnar man på kan jag lova men det är bättre än ingenting. Well, traskade på som vanligt, ensam men man stöter alltid på folk man kan växla några ord med om man vill. Kom till en by som heter Palas de Rei och där träffade jag på ett gammalt spanskt par som har hängt på länge, brukar stråla samman med de nån gång då o då, de kan ingen engelska och de pratar på som bara den varje gång vi ses. Lite spanska klarar jag så det går fint men oftast så skrattar jag bara för de pratar så fort :-) För övrigt mår jag kalas, glad och fridfull. Lite ont i fötterna men Its the Camino you know... Saknar familjen och vännerna så klart men vet att det snart är över. Träffade på en gammal man från Irland o vi gjorde sällskap en stund. Han höll på med välgörenhet så jag berättade om min ide med cancerfonden och sa att jag hoppades att mina fina kunder o vänner skänker en slant till nån fond som låg de varmt om hjärtat också ;-) Men, tror det blev 39 km idag, 50000 steg lite drygt, blev lite snurrigt i en by jag gick igenom så jag har lite dålig koll. 40 km kvar till Santiago. Som en promenad i parken va? Det är hett som satan på dagen så helt enkelt är det inte men det går. Vräker i mig massor med vatten kan jag lova. Ribadiso heter byn jag stannat i, tänkte gå längre men det räcker för idag. Det låg ett schysst härberge bredvid vägen och jag hinner i morrn, förhoppningsvis...... Hörde förresten om en elitidrottare som hade gjort Caminon på 8 dagar. 790 km på 8 dagar.... Skapligt. Dessutom så är det tydligen en som går den en gång i månaden, året om. 25 dagars vandring, 5 dagar vila. Say no more...
Howdy. Hoppas ni gillar bilderna. Fler kommer snart. Träffade ett par från Mallorca på härberget igår. Koseliga som tusan. Jag berättade att jag hade jobbat där för 25 år sen och har minnen som fortfarande värmer mig. Sov som en stock och var redo strax efter 7 i morse. Dimmigt men inte kallt alls. Gjorde sällskap med en gammal stöt från england som gjort Caminon flera ggr. Vi stannade i en håla där han visste de hade gott kaffe. Vi pratade motorcyklar o kvinnor. Han önskade att han var lika ung som mig sa han:-) Well, vi skildes åt o jag traskade på. Hade ett mål i sikte men visste det skulle bli tufft idag. Närmare 30grader frestar på nämligen:-) Hur som, vandringen gick genom sagolika ek och tall-skogar. Lagom klättring o en hel del neråt. Kom efter några timmar till Portomarin, en liten by som det ligger vid en jättestor konstgjord sjö. Entrén in till staden var magnifik. Bilder kommer på det också:-) Men, där skulle jag inte stanna så jag gick på. Solen värmde som satan kan jag lova men vid 16tiden, drygt 41 km och 52500 steg senare gjorde jag halt i Hospital de la Cruz. Hade gett mig den på att när jag stannade idag så skulle det vara mindre än 80km kvar till Santiago och det blev det. 79km, alltså kanske 2 dagars vandring kvar för en gammal blästrare... Aint bad at all eh?
Vill vakna på lördag morgon och INTE ta på mig ryggsäcken, INTE knyta på mig vandringsskorna utan bara glida i sandalerna o skjortan. In på en bar, beställa nått gott o bara ta det lugnt. Låter skönt va? Vet att jag inte är framme än men men, kanske kanske:-)
