tisdag 20 maj 2014

Men det var då själve f....

Hade det på känn i Söndags. Efter en otroligt skön helg med familjen, fint väder, god mat och mycket kärlek så var det dags för ett gympass på Söndag eftermiddag. Värmde upp med en halvtimme på x-trainern och körde vidare med en del styrketräning så bam, världens trötthet infinner sig. Fattar ingenting men fortsätter lite till men det är helt kört, bara att masa sig hem alltså. Äter lite lätt, tar en snabbdusch o slår ihop fullständigt vid 16-tiden på dan.... Måndagen flyter på men sen kommer det krypande, smygande som en tjuv om natten, lätt värk i kroppen, leder som krånglar och allmän uggighet. Går o lägger mig o vaknar vid 2 på natten. Svettas som en gris och ont överallt. Slumrar halvdåligt tills det är dags att åka till jobbet. Eftermiddagen spenderas på kontoret, tar varje chans till vila. Några snabba ärenden på stan o sen hem. Märklig känsla att både svettas och frysa samtidigt. Lassar i mig alvedon som en tjockis i en godisaffär. Hjälper för stunden men inte mer. Tänker att vad är det för vits med hälsokost, fröer o smoothies. Läsa innehållsförteckningar om antioxidanter, enzymer, varje jäkla vitamin i hela alfabetet när man ändå mår så här...? Min polare plåtslagare-Harry, som egentligen heter nått annan men i snart 30 år har jag känt honom och faktiskt alltid trott att han heter Harry så det får han fortsätta med, ringde o sa att nu är bensintankarna till projektbilen inne på slutsvetsning så blev jag inte friskare för det tyvärr. Bara mer frustrerad såklart men hoppas o tror att min återhämtning går raskt. Blää vad jag hatar att vara sjuk. Brukar försöka tänka positivt att andra har det värre, barna svälter, översvämningar till höger o vänster men va fan :-(
Jaja, mer alvedon bara och förhoppningsvis en god natts sömn så är jag som ett brandlarm i morgon, eller nästa dag åtminstone...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar