Inte hektiskt på nått vis egentligen men allt har bara flutit på. I Fredags testade vi grillbuffen på Ericsbergs slott en bit utanför Katrineholm. Delikat och trevligt var det men som den gamle ex-tjockis jag är så föråt jag mig å det grövsta. Jävlar vad ont jag hade så synden straffar sig själv snabbare än man kan ana ibland, haha
Väl tillbaka till stan så slank vi in på bion där filmen Lucy rullade igång direkt vi satt oss. Den vackra duktiga Scarlett Johansen spelar en kvinna som av misstag får i sig en märklig drog vilket gör att hennes hjärnkapacitet blir extrem. Morgan Freeman gör också en minnesvärd roll som professor som forskat i dylikt. En riktigt bra actionfilm som ni kan läsa mer om här: http://www.imdb.com/title/tt2872732/?ref_=fn_al_tt_1
Tilläggas kan att det är Luc Besson som ligger bakom rullen och då är det per automatik svinbra...
Nästa film är baserad på Nick Hornby's A long way down med bla Pierce Brosnan. Är ett Hornby-fan sen gammalt och den här var jäkla bra. Stundtals sorglig men som sagt, jäkla bra. Karaktären JJ, spelad av Aaron Paul, rörde mig till tårar pga hans anledning till varför, ja just det, kolla filmen så får ni se... Ni kan läsa mer om filmen här: http://www.imdb.com/title/tt0458413/?ref_=nv_sr_1
Apropå bakning så fick jag för mig att baka lite idag. Vispade raskt ihop en smet till en Gotländsk saffranspannkaka och jäklar så syndigt gott det är. Fan för att ha en fet-gen och ett sockersug som inte liknar nått annat. Trots stark karaktär så vacklar jag emellanåt... Well, knådade även till lite spisbröd så idag har jag varit huslig som tusan :-) Lätta grejer båda två så bara att googla fram recepten och dra igång ugnen.
Mmm glass ja. Var tvungen att testa glassen som folket på Grinda säteri strax utanför Malmköping har börjat med. Mjölken de använder kommer från de egna djuren och glassen var såklart av toppklass. Väl värt ett besök.
Kolla in deras Facebooksida här: https://sv-se.facebook.com/grindasateri
Men, kände redan innan att nått annat pockade på så när vi åkte till ovannämnda glassbar så var jag ombytt o klar. Jag kände, precis som min vän Marcello sa en gång, the road was calling me... Så, sagt o gjort. Skorna knöts, luvtröjan satt som den skulle, ryggsäcken likaså och magen var full. Började lufsa så smått för att snart öka takten till lagom skönt jogg. Solen värmde och det var mycket trafik men fötterna hamrade stadigt på. Tiden gick, tankarna malde och rätt som det var så svängde jag in på gårdsplanen, 2 timmar, 23 minuters och 22 km lufsande blev det. Inte påtagligt andfådd, farten var ju inte speciellt hög men med värkande knän och lårmuskler som skriker. Allt verkar funka, fick lite ryggont efter en mil ca och en märklig smärta i ena foten men som min hjälte Scott Jurek brukar säga: vissa saker gör man bara...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar