DN halvmaraton...

Well, var ju skapligt nervös igår och ju närmre starten 16.05 jag kom desto värre blev det. Skumt men men. Har dock blivit bra på att fokusera när det väl gäller så med lite andningsövningar och pannben så blev jag helt lugn när startskottet gick. Trångt som tusan men skön stämning vid starten och snart nog blev det gott om utrymme. Efter dryga kilometern började det krampa lätt i ena vaden och efter ytterligare nån km så kändes det som om vänsterfoten somnat. Jäkla skum känsla men bara att lufsa på. Vädret var perfekt, trevlig stämning och bra uppmärkta km-anvisningar funkar för mig. Mycket musik runt banan peppade ordentligt. Tja, allt kändes faktiskt bara bra så rätt som det var så närmade sig målet. 4 km, 3, 2, 1 och badabing badabom så sprang jag i mål. Fantastiskt skönt. Tar upp min mobil för att stänga av löpar-appen så ser jag ett sms från kompisen Bernth. Meddelandet löd: Tja, nu går Ford-motorn, härligt. Jag blev så glad. Det var alltså en gammal rova från 20-talet som han donat med ett tag och rätt som det var så fick han igång den. Jag blev så glad. Ett otroligt kul mess precis vid målgång :-) Fordonet nämnda motor sitter i kommer att vara med på Motorkulturdagen 4Oktober och ni kan tjuvlyssna här: http://58sevieldo.blogspot.com/
Hur som helst, strax efter målgång, fullt med folk, en medalj runt halsen, trötta lyckliga människor där alla gjort en prestation och jag blev så emotionell. Tårarna rann, frös lite och kände mig vilsen. Svårt att förklara men så var det. Mumsade i mig lite från gotte-påsen alla får och strosade runt lite i Kungsträdgården när helt plötsligt mina vänner från Göteborg dyker upp. Vi träffades i Spanien när jag gjorde min Pilgrimsvandring 2012 och vi har hållit kontakten sedan dess. Kramkalas och idel leenden. Mannen hade även han deltagit i loppet och var nöjd också. Det är förövrigt han som ligger bakom resesidan http://budgetres.se som är en jäkla bra sida med många tips.
Knallade tillbaka till hotellet, slappade lite innan duschen innan vi gick ut o käka. Trött, aningen träningsvärk men nöjd som tusan somnade jag som en stock. En fantastiskt skön dag :-)
Tiden blev förresten 2 timmar och 7 minuter. Tror att jag kan bättra tiden med tanke på att jag är knappt andfådd när jag kommer i mål, kan prata obehindrat när jag springer så jag misstänker att jag har hittat en komfort-zon där jag vet att det funkar. Hmm, får se hur det blir nästa gång ;-)
Visst tusan. Ett av banden, i slutet av banan körde lite covers och när jag närmar mig de så kör de den här låten som får bli Dagens låt. Guldlåt och skön peppning när det var några km kvar. Full volym som vanligt :-) http://youtu.be/Lo2qQmj0_h4