:- )

 Efter Pamplona blev jag ensam igen. Fransmannen behövde vila sig. Pffuuii, jyppling säger jag, haha. Efter några km stötte jag på en kvinna från Canada och vi slog följe. Kul att kämpa tillsammans bara på kul men ingen tar mig i uppförsbacke men neråt är jag rent tragisk så det jämnar väl ut sig...                                                                                                                                                                                     Klockan 14.30 blev det målgång i en koselig liten by som heter Uterga., 31 km blev det. Tänkte se om det gick att gå längre idag så det blev ca 49000 steg i en helvetes terräng. På tok för mycket asfalt, uppåt, neråt. Pamplona var ett styr, rot och stress utan dess like. Besteg ett berg, hasade nerför andra sidan i stekande hetta med ett ben stort som en zuchini, som dessutom värker som satan men jag ler fortfarande :-) And i am the fat, lazy dude... haha. Så många känslor, upplevelser o folk. Bor i rum med ca 22 pers o det funkar bra. Och det är faktiskt inte jag som snarkar, jag bara andas lite koseligt. Duschen efter man checkat in är skön som tusan så klart. Sträcka ut lite, är oduglig på att stretcha men det funkar ändå. Käket är bra osv... Svårt att sätta ord på allt.