lördag 19 maj 2012

La Cruz de ferro

Ny dag, nya smärtor. Vaknade o kände mig jäkla deppad, vet inte varför o jag vill ju skriva hur jag känner mig. Skit samma, dessutom regnade det som tusan. Bra start eh? Well, tydligen är det väldigt många som startar sin vandring från Astorga så det formligen vällde pilgrimmer ut ur stan i morse. Gud vet vad alla gör här;-) Gick för mig själv, var inte på humör för nånting så jag bara traskade på, o traskade o traskade, till slut så kom en man ifatt mig. Vi började prata, han var från norge o jag berättade om mitt o han berättade om sitt. Han hade gjort sig en förmögenhet men funnit gud så nu vandrade han. Otroligt trevlig man, han hade gjort Caminom förut på 22 dagar. Han sa att 50km om dan inte var några problem alls.... Mmmmm tänkte jag, haha, hur som, han var rask som tusan så strax var jag ensam igen o det passade mig utmärkt. Hade tänkt stanna i Foncebadon men det var för tidigt på dan o i min bok skulle det finnas ett härberge 4 km längre bort så jag knallade på. Nu visade det sig att det inte fanns nått härberge där utan bara en kuf som bodde efter vägen o man kunde få sova där om man ville.... Han hade satt upp skyltar där det stod Trondheim 5000 km, Jerusalem 2700 km, Santiago 220 km osv. Kul men bara att gå vidare. Jäkla klättrande, högsta toppen var 1515 meter öh. Behöver jag säga nått om utsikten??? Helt sagolik, snöklädda fjäll, dalar, skogar, stigar. Satt en stund men det är jäkla tungt att komma igång igen. Allt stelnar till o fötterna börjar värka, det släpper när man gått en stund i varje fall men ett rent helvete nerför.Runt 15tiden var jag framme i Acebo, hade gått totalt 38,4 km, 52000 steg ungefär. Vek in på ett Hostal, ville verkligen vara själv. Hade så obeskrivligt ont i fötterna, ni anar inte. La mig ner en lång stund innan jag fick av mig skor o strumpor. Stortån är fortfarande svullen men det går ner över natten. Duschen var en massagedusch. Hajar ni? Hur länge tror ni jag stod där...:-) Skönt o förhoppningsvis välförtjänt. Tänker väldigt mycket när jag går. Har nog gått igenom allt sen dag 1. Vänner, familj, erfarenheter, händelser, förhållanden osv.  Val man har gjort, beslut jag har tagit. Bra saker, dåliga saker. Längst uppe på toppen här så står La Cruz de ferro. Ett krusifix på en hög stolpe med massor av stenar runt. Det är tydligen så att man ska ta med sig en sten hemifrån o lägga framför korset för sina synder... 

2 kommentarer:

  1. Det är alltid mörkast innan gryningen! Snart känns allt förhoppningsvis bättre.
    ....Det är även grönast i ett sommarstugskylskåp som råkar ha stått stängt under vintern, upptäckte jag idag. Annars har det varit en vacker dag i Sörmlandsskogen också!
    Frid å god hälsa tills imorgon!/ Kristina

    SvaraRadera
  2. När kommer de vackra bilderna.Nu för man ju bara fantisera..Ha en fortsatt go vandring och snart är alla krämpor över sanna mina ord..
    Fille

    SvaraRadera